dr Ove

Dr Ove kommer härmed inrikta sig på att laga hamburgare. Eller gröna burgare. Kan en vegetarisk burgare verkligen kallas "hamburgare"? Tveksam. Man är ju djupt skeptisk till vegetarianism, ffa vegetariska burgare. Men så håller ju jorden på att koka över för att amerikanarna inte klarar av grön teknik (puckon) och då får man väl försöka käka grönsaker istället (tack Trump). Så, boken "Gröna Burgare" (av MArtin Nordin) verkar ju en bra bok att börja med när man tänker laga gröna burgare. Hörs ju på namnet. 

 

Burgare #01 - Borlotti- och kantarellburgare med lingonchutney och västerbottenost

 

Ok, lingonsylt och persilja på en burgare är jag direkt skeptisk till, men kör till. Problemet med en vegetarisk burgare är att alla ingredienser till burgaren ska lagas. Det är inte bara knåda till en köpefärs. Och sen ska det kokas ingredienser att ha på. Det blir fan inge brödbak så länge man kan undvika det (verkar finnas några svarta bröd framöver som jag tvivlar på att ICA kan trolla fram). Lingonchutney kokas ihop, tar en smärre evighet men blir väl god. Mandelsmör? Står att man ska mixa i en evighet och sen blir det plöstligt smör. Jag mixar en evighet och det blir typ mjöl. Häller i lite olja och det blir möjligen lite mer klibbigt. Accepteras. Kommer ej att tillverkas igen (nån jävla vegan kommer jag aldrig bli). Löken tillagas. Kantarellerna. Gästerna strömmar in. Färsen tar form, så även snart burgarna. "Lägg burgarna i kylen i minst en timme" (Faaan ta dig Martin Nordin). Den får bo i frysen i 30 min. Jävligt krångliga att steka, faller sönder. In i ugnen. Blir en burgare tillslut. 

Smaken då? Nja, den var väl inte äcklig. Lite tråkig konsistens. Man får ändå lite känslan "synd på kantarellerna". 

 

Betyg: 2 Ovar av 5 möjliga. En svag tvåa. Skärp dig Martin, bättring framöver.