Kanel och kumarin
Tar och spamar bloggen med två inlägg på bara några timmar. Det finns dock anledning att tro att jag förgiftat min son genom att tillsätta kanel i vällingen för den goda smakens skull. Kanel innehåller kumarin och kan, om man har otur, ge leverskador. Så då är ju frågan hur illa detta tilltag varit? Studier på ffa hund (närmast människa när det gäller att ta hand om kumarin) visar att ett säkert intag är 0-0.1 mg/kg dagligen (0 synes ju en helt meningslös siffra = fegt). Denna gräns är satt med först 10 ggrs säkerhetsmarginal för att man studerat hundar och sen ytterligare 10 ggr för att människor är lite olika känsliga för kumarin (jävligt säkert alltså, säkrare än en beräkning av tolererbar vikt i en hiss således...). I 1 liter välling skickade jag i kanske ett halvt kryddmått kanel. Vi säger 1 krm för att ha lite säkerhetsmarginal. Denna innehåller 0.4 mg kumarin ungefär. En portion, 2 dl välling, ger 0.08 mg kumarin per portion. Ungen väger 10 kg. Således får han i sig 0.008 mg kumarin/kg/portion. Denna siffra ligger ju närmare den meningslösa siffran 0 än övre gränsvärdet (som är satt med god marginal). Med andra ord tror jag grabbhalvan lugnt kan fortsätta njuta av kanelaromen i sin välling och hans mor kan ta och chilla. Vsv. / Ove